Meny Stäng

Idag insåg jag någonting särdeles intressant i samband med att jag pratade med en bekant till mig.

Samtalet handlade om vad vi hade gjort för någonting under sommaren – vi hade inte träffats på ett tag – och som jag har skrivit om tidigare är det ett tema som i mitt fall låter sig lätt besvaras. Jag satt helt enkelt instängd och arbetade med den här bloggen. Resultatet av vårt samtal blev därför ett replikskifte som artade sig på ungefär följande vis:

Jag: I somras startade jag faktiskt en blogg.

Hen: En blogg? Jaha, vad roligt! Vad handlar den om?

Jag: Visst! Men den handlar inte om något särskilt egentligen. Inte än i alla fall. Så det är bara mina texter och tankar och sådär.

Hen: Uhm… okej…

<tystnad>

Varför är då detta att betrakta som någonting ”särdeles intressant”? Jo, av två anledningar:

  1. När jag nämnde att jag hade startat en blogg fick jag omedelbart frågan om vad bloggen handlar om. Inte vad den heter, var man hittar den, varför jag startade den, om det var svårt… Nej, enbart vad den handlar om.
  2. När jag svarade att bloggen inte handlar om någonting särskilt fick jag en förvånad och osäker reaktion. Inte några direkta följdfrågor, invändningar, uppmuntringar… Nej, endast en tveksam respons.

De här två observationerna kanske inte låter alltför anmärkningsvärda, men det jag insåg när det här samtalet inträffade var att jag hade upplevt samma sak tidigare. Frågan om vad bloggen handlar om, personens respons när jag förklarade att den inte handlar om någonting… Ja, jag insåg att jag hade varit med om exakt samma reaktioner förut, nämligen samtliga gånger då jag berättat för någon att jag har startat en blogg.

Alltså: varje gång jag har nämnt för någon att jag har startat en blogg har jag 1) fått frågan vad den handlar om och 2) fått en osäker reaktion när jag svarat att den inte handlar om någonting särskilt.

Hela grejen kan mycket väl vara en slump, men den här insikten väckte likväl en drös tankar hos mig som jag finner intressanta. Framför allt har min Hjärna valt att översätta upplevelsen till att nedanstående två punkter måste vara sanna.

1. Att berätta att man har startat en blogg är exakt samma sak som att berätta att man just har fått ett barn – det leder alltid till en specifik fråga

Jag har själv aldrig haft förmånen att få ett barn, men om jag förstått saken rätt ska det vara en någorlunda häftig upplevelse. Jag har även fått förklarat för mig – och vid enstaka tillfällen upplevt det i min omgivning – att man som nybliven förälder omedelbart utsätts för en specifik respons när man berättar att man har fått ett barn, nämligen: ”Ett barn? Oj, vad roligt! Är det en pojke eller en flicka?”.

Japp, könsfrågan är den som omedelbart dyker upp i människors medvetande och tydligen är det exakt samma sak när det gäller bloggar. Eller tja, med den lilla skillnaden att människor i blogg-fallet är ute efter handling, snarare än kön.

Det finns många fler intressanta och skrämmande exempel på det här fenomenet med att vissa uttalanden omedelbart ger upphov till vissa specifika frågor. Att berätta att man är vegetarian ger exempelvis upphov till frågan: ”varför då?”. Att berätta att man kan lösa Rubiks kub resulterar i: ”hur snabbt kan du lösa den?”. Att berätta att man kan jonglera väcker frågan: ”hur många bollar kan du jonglera med?”

I vissa fall handlar det alltså om harmlösa frågor, medan frågorna i andra fall förefaller tämligen problematiska eftersom de baserar sig på djupt rotade fördomar och dogmer. Oavsett vilket är den här typen av ”standard-frågor” alltid tråkiga och förutsägbara, vilket gör att jag rent generellt ogillar dem och gör mitt yttersta för att undvika dem – även de som kan betraktas som harmlösa. Av någon anledning har jag också en tendens till att förälska mig i tjejer som inte ställer standard-frågor, om nu någon var intresserad av det irrelevanta påpekandet…

2. En blogg måste ha en handling, precis på samma vis som ett barn måste ha ett kön och att det måste ha funnits någonting före Big Bang

En annan intressant och problematisk företeelse i samhället är att det finns vissa fenomen som bara måste ha en viss egenskap. Det uppfattas exempelvis inte som acceptabelt att ett barn – eller en människa heller för den delen – skulle vara könlöst. En sådan företeelse går emot varje instinkt i vårt medvetande och så fort det uppstår minsta oklarhet beträffande kön försöker vi omedelbart klassificera och utreda vilket kön ett barn eller en person egentligen tillhör. Precis samma sak verkar alltså gälla för bloggar, men återigen med skillnaden att en blogg måste ha en handling. Det hör till sakens natur.

Nu är kanske kön ett dåligt exempel, eftersom samhället i allt högre utsträckning går mot – eller åtminstone strävar efter – att bryta upp den dogmatiska könsuppdelning som idag råder. Å andra sidan är det onekligen så att vi människor fortfarande förväntar oss ett kön och att saknaden av ett kön gör de flesta av oss en aning obekväma, osäkra, fundersamma, brydda och säkert andra adjektiv också. Det är liksom svårt att föreställa oss en människa utan kön, eller en blogg utan handling.

Ett annat exempel skulle vara Big Bang, som är den ledande teorin över hur vårt universum skapades. Nu är jag inte någon fysiker, men som jag förstått saken tror man inte bara att all universums materia skapades vid Big Bang, utan även att själva tiden skapades vid detta tillfälle. Det fanns alltså inte någonting alls innan det att universum skapades, vilket är en tanke som våra mänskliga hjärnor har mycket svårt att förlika sig med. ”Ingenting alls?”, frågar vi oss. ”Någonting måste ju ha orsakat Big Bang!”. Och även om vi skulle upptäcka någonting som faktiskt orsakade Big Bang, skulle våra hjärnor oundvikligen fråga vad som i sin tur orsakade detta något. Och så vidare.

Även i serien Seinfeld finns det ett exempel över det här fenomenet, i det avsnitt där George kommer på idén om en tv-serie som inte handlar om någonting alls. En rolig tanke, javisst, men konceptet möter mycket stort motstånd och förvirring av de övriga karaktärerna i serien. Precis på samma vis som en blogg som saknar handling gör i verkligheten.

Nåväl, nog om detta!

Jag ser mycket fram emot dagen då någon ställer en helt annan fråga än ”vad handlar den om?”, när jag berättar att jag startar en blogg. Kanske ser jag även fram emot dagen då jag har ett bättre svar än ”ingenting” på den frågan, men samtidigt ska det tydligen vara bra att utmana etablissemanget en aning.

/Tommy Sellberg

PS.Hmm, ett bättre säljargument för bloggen än att den handlar om ”ingenting”… Pornografi ska tydligen vara populärt?

Kommentera