Meny Stäng

Idag sade en av mina kollegor någonting särdeles intressant under vår lunchrast. Vi hade en diskussion vid bordet som handlade om personer som tror på chemtrails – du vet, den där konspirationsteorin om de spår som flygplan lämnar efter sig på himlen – där någon fällde följande kommentar:

”Chemtrails… ’De där’ personerna tror säkert också att aliens styr vår planet och att månlandningen aldrig har ägt rum. Det är ’sådana där’ som tror på sådant.”

Alltså: om man är en ”sådan där” som tror på chemtrails, är man säkert även en ”sådan där” som tror på andra konspirationsteorier.

Instinktivt hade jag personligen inte några direkta invändningar till den kommentaren – det lät väl som ett hyfsat rimligt resonemang – men som tur var sade alltså min kollega någonting mycket klokt. Hon sade:

”Vilka ’sådana där’? Hur kommer det sig alltid att det är ’de där’ som tror och gör saker? Det finns inga ’de där’ – det är ju vi! ’Sådana där’ som röstar på SD… Eh, nej, det är vi!”

Okej, kanske att hon formulerade sig mer elegant än vad jag lyckades återskapa här ovan, men hennes poäng var i alla fall klockren. Varför går vi ofta runt och hävdar att vissa typer av åsikter och handlingar enbart kan innehas/utföras av ”sådana där”? Varför förtjänar personer som tycker och agerar på ett visst sätt att skiljas från oss övriga människor och istället nedgraderas till att tillhöra ”de där”? Och vem bestämmer vilka specifika åsikter och handlingar som bör resultera i att en människa placeras i ett eget fack vid sidan av oss andra?

Nu kanske jag drar det här resonemanget lite väl långt, men jag tycker verkligen att det finns en reell problematik här. Att över huvud taget sortera människor i olika fack känns som en mycket farlig aktivitet, men det förefaller mig fullständigt oacceptabelt att dessutom låta den här sorteringen på något vis representera hela dessa människors personlighet och allt som dem är.

Låt oss återigen ta chemtrails som ett exempel. Att en person hävdar att chemtrails är en verklighet betyder inte att vi kan reducera hela personens ”varande” eller ”jag” till den här enskilda åsikten. Nej, personen råkar bara vara en av oss – alltså en av dig, mig och resten av mänskligheten – som även tror att chemtrails är en verklighet. Är den här åsikten märklig? Ja. Är den problematiskt? Absolut. Är det någonting som vi borde försöka förändra? Tveklöst. Däremot är det inte okej för oss att skilja personen varken från resten av mänskligheten eller från oss själva.

Sedan är det förstås viktigt att komma ihåg att det finns åsikter och handlingar som på olika vis är fullständigt oacceptabla och/eller oförståeliga. Det är exempelvis inte okej att gå runt och hävda att månlandningen aldrig ägde rum eller att livets utveckling inte styrs av evolution. Människor som agerar på detta vis gör fel, men det diskvalificerar dem inte från resten av mänskligheten. Visst, man skulle säkert kunna föreställa sig att vissa typer av åsikter och handlingar faktiskt bör diskvalificera någon från att vara en del av oss övriga, men då pratar vi sannolikt enbart om odiskutabla brott mot mänskligheten – ungefär i storleksordningen massmord och terrorism.

En annan sak som kan vara viktig att tänka på är att det finns olika typer av mänskliga gemenskaper och att det naturligtvis står vem som helst fritt att välja vem man ska inkludera i sin egen privata sfär av gemenskap. Om man exempelvis har en privat bokcirkel och vill utesluta någon ur den gemenskapen på grund av att de tror på chemtrails, är det så klart fritt fram att göra detta. Nyckelordet här är ”privat”; i offentliga sammanhang kan man inte bete sig på motsvarande vis. Och jag tycker nog att man bör ta sig en funderare angående varför man väljer att exkluderar personen ifråga även från en privat gemenskap, istället för att exkludera och bemöta själva åsikten.

Så! Vad lärde jag mig av min kollegas uttalande under lunchrasten? Jo, att jag ska försöka vara betydligt mer restriktiv i att klassificera människor som ”sådana där” eller ”de där”, eftersom den typen av begrepp egentligen inte har någon innebörd. Människorna som jag i dessa fall syftar på är nämligen aldrig några ”sådana där” eller ”de där”, utan de är precis som alla oss andra. De är precis som jag själv.

Fortsätta bemöta åsikter och handlingar som är oacceptabla och felaktiga? Ja. Diskvalificera människorna som står bakom åsikterna och handlingarna som en del av den mänskliga gemenskapen? Nej.

/Tommy Sellberg

PS. Om du tycker om ketchup får du däremot inte vara en del av min privata gemenskap.

Kommentera