Meny Stäng

För bara några minuter sedan gick jag ut med mina sopor och precis som alltid tänkte jag att det är någonting som känns väldigt, väldigt fel. Jag har svårt att sätta fingret på det, men någonstans upplever jag att hela konceptet med hushållsavfall är synnerligen märkligt.

Kan det exempelvis verkligen vara rimligt att jag, en ensamstående privatperson, ska producera sådana ofattbara mängder sopor som jag idag gör? Jag har inte någon exakt siffra, men det räcker med att titta på det kopiösa antalet förpackningar som jag slänger varje vecka för att inse att något är galet. Hur kan det här ens vara tillåtet? På sätt och vis är det förstås mitt eget fel – det är jag som köper allt skräp – men samtidigt kan jag inte för mitt liv komma på något direkt sätt som jag skulle kunna minska mitt avfall på. Det rör sig liksom om helt vanliga matförpackningar.

Men okej, kanske ska jag inte fästa så stor vikt vid den faktiska mängden sopor som jag producerar. Det viktiga kanske snarare är att jag ser till att källsortera allting korrekt? Jag har ingen aning om den tesen verkligen stämmer, men om så är fallet gör jag nog hyfsat rätt för mig i alla fall. Bra jobbat Tommy!

Det jag däremot även funderar på – när jag vandrar ut med mina sopor – är om det verkligen är rimligt att jag själv ska ansvara för att engagera mig i källsortering? Om jag har förstått saken rätt är ändå källsortering något av en nyckelfråga när det gäller hållbar utveckling på jorden. I ljuset av detta kan jag tycka att samhället borde främja och uppmuntra den aktiviteten i betydligt högre utsträckning än vad man gör idag. Visst, det görs säkerligen mängder av projekt och satsningar på detta – och bara att det finns återvinningsstationer i anslutning till många hushåll är förstås en big deal – men vi pratar ändå om jordens framtid här. Varför får jag ingen återkoppling, inspiration, incitament etc. när det gäller att sortera mitt avfall korrekt?

Jag inser att jag låter särdeles grinig och beklagande, samt att jag på ett olyckligt vis har fått det att låta som att jag tycker att privatpersoner inte har ett eget ansvar när det gäller hållbar utveckling på jorden. Inget av detta stämmer. Jag vill inte vara grinig och beklagande, och jag tycker absolut att privatpersoner har ett enormt ansvar när det gäller hållbar utveckling. Det jag däremot vill ge uttryck för är att det är något som känns mycket felaktigt när det kommer till hushållsavfall, källsortering och hållbar utveckling.

Om jag spontant skulle försöka sammanfatta mina tankar skulle jag nog komma fram till något i stil med nedanstående. Dessa sju punkter är hur jag föreställer mig situationen med hushållsavfall, källsortering och hållbar utveckling:

  1. Vi har ett globalt samhällsmål som vi vill uppnå (hållbar utveckling).
  1. Vi har identifierat en nyckelfråga för att kunna uppnå det här målet (källsortering).
  1. Samhällsmålet har inte någon konkret och omedelbar påverkan på våra liv.
  1. Samhällsmålet är av avgörande betydelse för mänsklighetens framtid och överlevnad.
  1. I praktiken är det upp till varje enskild individ att välja om man skall källsortera eller inte (nödvändig konsekvens av att hushållsavfall uppstår i den privata sfären).
  1. Att välja att källsortera medför ökade kostnader (tid och pengar) för individer.
  1. Att välja att källsortera har ingen konkret positiv effekt för individen.

Jag vet inte om alla skulle hålla med om de här punkterna, men givet dessa förutsättningar tycker jag att det känns en aning konstigt att jag i all ensamhet ska hantera mitt hushållsavfall. Jag får ingen uppmuntran när jag sorterar saker korrekt och jag får ingen återkoppling över hur det går med samhällsmålet. Kan jag leta upp den informationen själv? Absolut. Borde jag ta mitt ansvar för hållbar utveckling utan att daltas med? Helt klart. Borde jag vara redo att betala den kostnad som källsortering innebär för mig som privatperson? Definitivt. Men återigen, vi pratar ändå om jordens framtid här. Från samhällets sida känns det som att man i högre utsträckning åtminstone skulle kunna knuffa mig i rätt riktning.

Alltså: jag har inget som helst problem att vi placerar ansvaret för viktiga samhällsfrågor hos privatpersoner och den enskilda individen. Det är min fullständiga övertygelse att i princip alla människor är godhjärtade och ansvarsfulla; vi vill för det mesta gör det som är rätt och riktigt och vi är villiga att betala förvånansvärt stora kostnader. Problemet däremot är att vissa typer av frågor och problem i världen har vissa utmärkande drag – se punkterna ovan – som gör det svårt för privatpersoner att agera på rätt sätt. I dessa fall behöver samhället agera om man vill säkerställa att privatpersoner verkligen anammar ett korrekt beteende. Och när det gäller jordens framtid känns det här angeläget.

Så! Har jag då några mer konstruktiva tankar att ge, istället för att enbart vara grinig och beklagande? Har jag några tankar om hur situationen med källsortering skulle kunna förbättras? Njo, jag tänker att det egentligen bara handlar om två saker:

  1. Minska kostnaden.
    Att källsortera kommer alltid att medföra en kostnad för privatpersoner – men ju mindre kostnad, desto större sannolikhet att man genomför beteendet.Det här går säkert att göra på flera sätt, men gratis soppåsar, sorteringskärl och hämtning av avfall (alla typer av avfall) känns som självklarheter.
  1. Öka de kortsiktiga och konkreta effekterna.
    Att källsortera kommer i första hand alltid att handla om långsiktiga och icke-konkreta effekter, vilket är svårt för privatpersoner att greppa och att beröras av – men ju fler kortsiktiga och konkreta effekter, desto större sannolikhet att man väljer att källsortera.Det här går återigen att göra på flera sätt, men att skapa konkreta målsättningar, ge återkoppling och göra uppföljningar känns som en bra början. Dessa typer av aktiviteter görs naturligtvis redan i mängder av olika instanser, men det känns inte som att samhället aktivt försöker engagera privatpersoner i målen.

Nåväl, nog svammel för detta inlägg!

/Tommy Sellberg

PS. Att förbjuda svammel-inlägg på internet är den verkliga nyckelfrågan när det gäller jordens framtid.

Kommentera